Examensarbete av Markus Wagner 
Kistahöjden är ett berg i norra Kista, som ligger i norra delen av Stockholms kommun. Idag är det planerat för en tunnel genom berget som kopplar samman en nyplanerad del av Kista med Akalla i nordväst. Istället för tunnel spränger man i det här förslaget en skåra i berget och bygger bostäder längs sidorna under berget. Bostäderna nås genom loftgångar i ett bergrum i bakkant av husen. Det enda som sticker upp från marken på berget är hissarna som man kan ta om man vill upp i skogen och leka, rasta hunden, plocka bär eller bara titta på motorvägen. 
Bostäder i Kistahöjden
Istället för en sjöstad en hög stad
Ett centrum för kulturverksamhet i Lijeholmens industriområde. Kulturverksamhet kombineras med kontor och bostäder i en volym som blir aktiv 24 timmer om dygnet. Ett vertikalt kvarter, och en ikon som lyfter fram Stockholm som landets främsta mecenat av kultur och media.
Liljeholmens industriområde är ett område med redan stark kulturidentitet. Men de omkringliggande industriområdena som i dag ger liv och dynamik åt området planeras att exploateras, delas upp i stora tomter och säljas av till de enda som har råd att köpa dem: De fyra byggbolag som länge dominerat bostadsproduktionen i Sverige. Finns det alternativ? 
Istället för ta bort byggnader adderas en ny. De gamla husen som ägts av Beckers (Beckers ska nu lämna området) med en tradition som går tillbaka till sekelskiftet sparas. Men omprogrammeras. Den stora fabriksbyggnaden karvas ur och en enorm hall med överljus skapas, omgiven av gallerier i fyra våningar. De mindre husen används som ateljéer och innehåller vissa publika funktioner. Den tidigare avstängda industrikajen öppnas upp och gör det möjligt för promenerande att passera längs med vattnet genom området.
Den nya byggnaden inkluderar ett mediatek, en folkhögskola, bostäder, kontor, och en scen och utställningsdel som kopplas till den gamla fabriken i söder samt till färgfabriken i norr. På så sätt skapas en kulturarkad i bottenvånngen som även utgör entré till funktionerna ovanför. Programmen staplas på varandra och bildar vertikala kvarter med olika dygnsrytm och intensitet.
Paradoxalt nog blir den slagskugga volymen kastar över området till öster även områdets räddning. Då skuggan omöjliggör framtida bostadsexploatering kan alternativa exploateringsformer utredas och implementeras. Liljehomens intensitet förstärks och attraktiviteten i de omgivande bostadsområdena (gröndal, nybohov, årstadal m.m.) förstärks. Den förlorade bostadsexploateringen kan kompenseras i dessa områden. 
De genomgående rummen i bostäderna och de övriga programmens öppna planer låter eftermiddagssolen lysa “igenom” volymen. Den västra fasaden reflekterar ner ljus i den stora hallen och lyser upp industrikajen. Ljuset som släpps igenom lyser upp den östra fasaden som annonserar området mot entrén från öster.
Bokskogen
Landskap som byggnad; topografi definierar rörelse och rum. Kunskap som vegetation. Informationsteknologi i en picknick-korg; gläntan blir sammanträdesrum, snåret en avskild studieplats, kullarna informationspunkter och utsikt blir översikt. Projekt från första året på Arkitekturskolan, KTH.
The library as a landscape; hierarchy and flow defined through topography. Knowledge becomes vegetation and within it compression and decompression of vegetative mass creates spaces for, interaction, concentration, silence and discussion. Presented during the first year at the School of Architecture at KTH, Stockholm.
Posted: February 15th, 2008
Categories: Arkitektur, Gamla projekt
Tags: Topografi
Comments: No Comments.
Categories: Arkitektur, Gamla projekt
Tags: Topografi
Comments: No Comments.